Onsdagen 15 januari höll Söderbergsällskapets årsmöte i Svenska Akademiens högtidssal, Börshuset, Gamla stan i Stockholm, denna gång på en onsdag eftersom Svenska Akademien beslutat att inte hålla sina lokaler öppna på lördagar. Efter årsmötet med sedvanliga förhandlingar talade Söderbergsällskapets vice ordförande Lars Sjöstrand om Hjalmar Söderberg och Hjalmar Bergman – två författaröden. Lars Sjöstrand är psykiater med inriktning mot alkohol- och drogberoende. Han har publicerat flera artiklar om olika författare, ofta med utgångspunkt i deras psykiska ohälsa. Han har bland annat skrivit om Hjalmar Söderberg och Carl Michael Bellman. 2008 gav han ut essäsamlingen Den fragmenterade tiden.

Lars Sjöstrands föredrag återges i sin helhet under fliken Texter här på hemsidan.

Lars Sjöstrand talar om Hjalmar Bergman och Hjalmar Söderberg, den senare i helfigur till höger.

Kvällen avslutades med att sällskapets medlemmar samlades till en gemensam måltid på restaurang Misteln, Stortorget 22.

Medlemsavgiften 2020 förblir enligt beslut på årsmötet oförändrad, alltså för enskild medlem 175 kr, par 300 kr, junior (under 25 år) 50 kr. Insättes på sällskapets plusgirokonto 20 69 37-5.

Tisdag 18 februari och torsdag 20 februari gav intendent Sophie Allgårdh privata visningar på Thielska galleriet enbart för Söderbergsällskapets medlemmar av utställningen Hjalmar Söderberg och bildkonsten. Dessa visningar genomfördes för att ge en mer personlig presentation av utställningen än vid vernissagen i höstas, då det var väldigt många besökare.

Lördag 7 mars. Sällskapets medlem, läkaren och psykiatrikern Anders Edfelt berättade vid ett möte i Oscarshemmet om sin far, poeten Johannes Edfelt och dennes kontakt med Hjalmar Söderberg. De två författarna lärde känna varandra på 1920-talet och hade en viss brevkontakt, framför allt under 30-talet då båda engagerade sig för Spaniens sak. Edfeldt var redaktör för kampskriften Idag Spanien, som hyllade de svenska frivilliga som kämpat på regeringssidan. Föredraget avslutades med att Johannes Edfeldts sonson Mikael Edfelt sjöng några egna tonsättningar av Johannes Edfelts dikter. En sammanfattning av föredraget finns under fliken Texter.

Vårens övriga planerade program inställdes på grund av corona-krisen.

Jag uppmanar alla att regelbundet bevaka vår hemsida för information om nyheter och eventuella ändringar i programmen. Jag måste också återigen upprepa att det är mycket väsentlig att alla medlemmar uppger sin mailadress till tore@hamnegard.se så att kommande kallelser och utskick kan ske via mail för att reducera sällskapets kostnader.

Gustaf Neander, gustaf@neanders.se, 070/0021532

Foto: Kurt Mälarstedt

Hjalmar Söderberg föddes för 150 år sedan, den 2 juli 1869. Jubileet har uppmärksammats på många olika sätt, givetvis av Söderbergsällskapet vid olika tillfällen under året men också av bland annat Svenska Akademien, Sveriges Radio, Thielska Galleriet och Dramaten. Bilden på Peter Lindes Hjalmar Söderberg-staty, som står i Humlegården framför Kungliga Biblioteket, togs en regnig dag, på själva 150-årsdagen den 2 juli. Statyn finansierades genom en insamling genomförd av Söderbergsällskapet och invigdes i september 2010.

Torsdagen den 19 september 2019 var det vernissage på en utställning i Söderbergrummet på Thielska Galleriet på Djurgården om Hjalmar Söderberg 150 år. Författaren och bildkonsten. Utställningen är ett samarbete mellan galleriet och Söderbergsällskapet och har kurerats av Sophie Allgårdh. Söderberg var som bekant vid sidan av sitt författarskap en hängiven tecknare. I Thielska Galleriet finns några lyriska landskapsskildringar och ett porträtt som författaren gjort av sin far. I bekantskapskretsen fanns  Gerda Wallander, som porträtterade Söderberg i olja 1916. Några år tidigare satt författaren modell för en annan kvinnlig porträttkonstnär: Astrid Kjellberg-Juel. Detta och andra verk med anknytning till Söderberg har lånats in från olika institutioner och privatpersoner och visas på utställningen, som nu har förlängts till den 14 februari 2021.

Gerda Wallanders porträtt av Hjalmar Söderberg, 1916. Foto: Per Myrehed.

Programmet vid den mycket välbesökta invigningen den 19 september: Museichef Patrik Steorn hälsade välkommen. Sophie Allgårdh introducerade utställningen tillsammans med Söderbergsällskapets tidigare ordförande Nils O Sjöstrand. Skådespelerskan Irene Lindh läste Hjalmar Söderbergs ”Tuppy i konsthallen”, ett kåseri om Stockholmsutställningen 1897. Sångaren Magnus Billström framförde ”Ensam” ur Tomas Fribergs sångcykel ”Fem Söderbergsånger” och Bo Bergmans ”Vid fönstret” (Stockholmsdikter) i tonsättning av Wilhelm Stenhammar med Michael Kongstad.

Här en länk till Thielska Galleriets webbplats, med bilder på ett stort antal av de verk som visas på utställningen: https://www.thielskagalleriet.se/utstallning/hjalmar-soderberg-150-ar-forfattaren-och-bildkonsten/

Söderbergrummet ligger på andra våningen innanför stora salongen, där Söderberg och många andra i början av sekelskiftet satt i stora fåtöljer och drack en och annan kvällsgrogg. Där hänger bland mycket annat Vilhelm Hammershøis stora målning ”Fem porträtt” (1901) som visar just fem män som sitter vid ett bord. Vid invigningen av Söderbergutställningen i september återgav museichefen Patrik Steorn naturligtvis Söderbergs kommentar till att de fem männen ser så dystra ut: det står bara tre glas på bordet.

Men inne i Söderbergrummet hänger en reproduktion (originalet visas just nu på Jamtli i Östersund) av Herman Vedels porträtt från 1910 av Hjalmar Söderberg sittande ensam vid ett bord. Till det intressanta med denna målning hör bland annat att det inte bara står ett glas på bordet utan två.

För få glas hos Hammershøi men ett för mycket hos Vedel, alltså.

Till detta hade Söderberg veterligen ingen kommentar, men det finns en förklaring. På Vedels målning skulle egentligen också en annan författare sitta, hans vän Henning Berger, men han kunde aldrig sitta still. Till slut tröttnade konstnären och målade hel sonika över honom med en rock som hänger på väggen bakom bordet – utan att ta bort det glas som står vid Bergers plats.

Den 21 november arrangerade Thielska galleriet en musikalisk salong kring Hjalmar Söderberg i en av de stora salongerna på andra våningen, alldeles utanför Söderbergrummet och den där pågående utställningen om  Söderberg och konsten. Flera hundra personer hörde skådespelaren Etienne Glaser läsa två historietter med motiv från konstens värld i vid mening, ”Vox populi” och ”Tuschritningen”, ett relevant stycke ur En Stockholmskrönika från sekelskiftet (om skulptören Rolf Adlersparres skulpturer på Djurgårdsbron), doktor Glas dagboksanteckning den 3 augusti, som handlar om Månsken, Chopins måne, och slutligen historietterna ”Pälsen” och ”Kyssen”. Konsertpianisten Maria Rostotsky spelade några ytterst relevanta musikstycken av Chopin, däribland givetvis Nocturne op. 37 nr 2, som Söderberg hade ett särskilt förhållande till, samt några av tonsättarens sällsamma 24 preludier.

Kurt Mälarstedt

Söderbergsällskapets ordförande Gustaf Neander och styrelsemedlemmarna Lars Sjöstrand och Carl Lindgren vid bokbordet. Foto: Monica Ideström.

Söndagen den 18 augusti deltog Söderbergsällskapet i årets Bokbord på Drottninggatan i Stockholm, med gott resultat av bokförsäljningen och många trevliga samtal med besökare. I samband med Bokbordet deltog sällskapet också i ett Litterärt Café arrangerat av De litterära sällskapen i Norra Latin. Söderbergsällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand presenterade Hjalmar Söderberg och sällskapet samt läste Söderbergs historiett ”Kyssen”. Bland övriga deltagande sällskap fanns August Strindbergs, Per Anders Fogelströms, Astrid Lindgrens, Harry Martinsons och Dan Anderssons sällskap.

Fredagen den 6 september  hyllade Söderbergsällskapet Hjalmar Söderberg, som föddes för 150 år sedan i år, med en jubileumslunch i form av en buffé på Hasselbacken på Djurgården i Stockholm, en av de restauranger som Söderberg gärna frekventerade. Sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand höll ett föredrag om restauranger i Söderbergs liv och författarskap och Gunnar Syrén talade om Söderbergs mer religionsvetenskapliga författarskap. Efter föredragen fick de närvarande lyssna på ett ljudband där Söderberg läste sin En Stockholmskrönika från sekelskiftet. Uppläsningen avslutades med ett exempel på hans sång.

Agneta Winqvist och Nils O. Sjöstrand i Söderbergsällskapets monter på Bokmässan.

Bokmässan. Söderbergsällskapet deltog i Bokmässan i Göteborg den 26-29 september och delade liksom tidigare år monter med Strindbergssällskapet och Per Anders Fogelströms Vänner. Vi sålde som vanligt böcker om och av Hjalmar Söderberg. Sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand talade vid två tillfällen om Hjalmar Söderberg 150 år på De Litterära Sällskapens scen.

Torsdagen den 19 september var det vernissage på en utställning i Söderbergrummet på Thielska Galleriet på Djurgården om Hjalmar Söderberg 150 år. Författaren och bildkonsten. Se ovan.

Lördagen den 5 oktober samlades ett stort antal medlemmar av sällskapet i en ny lokal, Oscarshemmet på Rigagatan 3 i Stockholm, för att lyssna på ett föredrag av Ove Bring, medlem i sällskapets styrelse och professor emeritus i internationell rätt, om Hjalmar Söderberg och politiken. På grund skada kunde han dessvärre inte själv närvara. Hans föredrag lästes i stället upp av sällskapets ordförande Gustaf Neander.

Ove Bring noterade en glidning i Söderbergs författarskap; författaren förvandlades gradvis från att vara en diktare till att alltmer bli en tänkare med ”ett engagemang för rättsstatens principer och för en internationell moral med rättslig förankring”. Söderberg tog tidigt ställning i politiska frågor, till exempel i Historietter (1898) i berättelsen om kyrkofadern Papinianus där han ”med sylvass ironi — låter en kyrkans man avslöja sina fördomar”.

Mer explicit kritiserade Söderberg redan ett år tidigare i en recension i Svenska Dagbladet av Rudyard Kiplings indiska berättelser den brittiska kolonialismen, och detta med ett språkbruk som är ”förvånansvärt modernt, det leder tanken till år 1968 och Vietnamrörelsen”. Ove Bring påpekade också att Söderberg i Hjärtats oro (1909) i ett resonemang om kristendomens passivitet inför det onda kommer nära begreppet mänskliga rättigheter, att vi alla har rätt att insistera på en människovänlig behandling och inte vända andra kinden till.

Ove Bring berörde i sitt föredrag förstås också diskussionen om Dreyfusprocessen i Den allvarsamma leken och diskussionen om unionsupplösningen och försvarsfrågan i samma roman.

Hjalmar Söderbergs kritik av den tyska nazismen under 1930-talet är välkänd, och i andra världskrigets inledningsskede argumenterade han för att Sverige borde överge sin neutralitet för Finlands sak. Ove Bring slutade sitt föredrag så här:

”Författaren som tänkare står för handling. Här ligger Söderberg i linje med den högst aktuelle amerikanske historikern Timothy Snyder, som i en skrift om den tjugonde århundradets erfarenheter argumenterar för ett intellektuellt motstånd  mot tyranniets praktik, en form av sanningssökande aktivism i stället för tillbakadragen passivitet inför det onda. Hjalmar Söderberg förvånar oss genom att ha en plats i det moderna/vara en del av moderniteten.”

Lördagen den 12 oktober ledde sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand ytterligare en vandring i Stockholm under hösten, denna gång var temat Söderbergs debutroman Förvillelser. Vandringen inleddes vid Jakobs kyrka – romanen inleds ju med att en ung herre i mörkblå vårrock och röda handskar stiger ut ur en handskbutik vid Arsenalsgatan, som gatan vid kyrkan hette på den tiden – och avslutades på Djurgården, där Tomas äter lunch på Bellmansro med den flicka han köpte sina röda handskar av, Ellen.

Nina Fex och Erik Ehn läser ur ”Hjalmar och hans kvinnor”. I bakgrunden Jesper Högström.

Dramatikerna Gunilla Boëthius och Marianne Goldman arbetar sedan någon tid med en pjäs med titeln Hjalmar och hans kvinnor som handlar om Hjalmar Söderberg och hans relation till hustrun Märta, född Abenius, och älskarinnan Maria von Platen, som han hade en relation med mellan 1902 och 1906, en relation som inte bara kom att prägla hans liv utan också i hög grad hans författarskap. En första presentation av pjäsen stod i centrum för en kväll på Rönnells antikvariat i Stockholm den 14 november arrangerad av Dramaten i samarbete med Rönnells Vänner, Studiefrämjandet, Kulturrådet, Stockholms stad och Humlegården Fastigheter med anledning av att det i år är 150 år sedan författarens föddes.

Dramaten-skådespelarna Nina Fex och Erik Ehn spelade upp huvudrollerna i pjäsen, som inramades av ett livligt, vindlande samtal mellan pjäsförfattarna och författaren Jesper Höglund, som skrivit den senaste fylliga biografin över Hjalmar Söderberg, om Söderbergs syn på kvinnor, hans språk, hans personlighet och mycket annat. Samtalet leddes av Anneli Dufva från Dramaten. Hela programmet spelades in och kan avlyssnas på Dramatens podd. Här en länk till denna: https://www.dramaten.se/dramatenpodden/.

Företaget Story Tourist har just lanserat en app där man i sin mobil kan följa doktor Tyko Gabriel Glas, huvudpersonen i Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas (1905), under hans vandringar genom en liten del av det förra sekelskiftets Stockholm.

Det är alltså meningen att man ska vandra med doktor Glas samtidigt som man i sin mobil lyssnar till avsnitt ur romanen upplästa av skådespelaren Fredrik Gunnarson, som i somras satte upp en monologföreställning av Doktor Glas på Bjärnum stadsteater i Skåne.

Uppläsningen interfolieras av diverse bakgrunds- och praktiska upplysningar av en kvinnlig skådespelare. Man har gjort en ramberättelse som går ut på att en ung kvinna just flyttat in på Klara Östra Kyrkogata 10 intill Klara kyrka i Stockholm, där Glas antas ha haft sin bostad och praktik, och att hon hittat hans dagbok på vinden.

Vandringen är GPS-styrd – man får en karta i mobilen och ska följa en blå linje till vissa anhalter. Anhalterna markeras med ett pekfinger som blir rött när man närmar sig den markerade platsen. Först då kan man lyssna på den relevanta texten. Då och då erbjuds bilder med viss interaktivitet.

Vid varje ”station” får man lyssna på ett relevant avsnitt ur romanen uppläst av Gunnarson. Dessa texter följer romanen någorlunda väl men av naturliga skäl blir urvalet starkt koncentrerat. Appskaparna har tagit sig en del friheter med kronologin i romanen, vilket väl är förståeligt med tanke på geografin. Trist nog har man också flyttat på några viktiga händelser i romanen; det känsliga mötet mellan doktorn och Helgar Gregorius på Skeppsholmskyrkans trappa har man till exempel förlagt till den lilla trappan vid Storkyrkans korvägg mot Slottsbacken, under Olaus Petris staty.

Vandringen börjar alltså vid Klara Östra Kyrkogata 10 (med upplysningen att Glas bodde på första våningen, vid flaggstången – men det nuvarande huset, Läkarsällskapets hus, var ju inte byggt när romanen kom ut 1905) och går rakt söderut till Rosenbadsparken. Sedan vidare över bron till en anhalt vid Riksdagshuset och därefter in i Gamla stan med en anhalt vid en antikaffär på Storkyrkobrinken med en stor klocka på väggen. I lurarna kan man höra avsnittet där Glas skriver om den klockliknande boett utan visare där han förvarar sina ödesdigra piller.

Vidare till Stortorget, och sedan genom Källargränd till Slottsbacken, och ned till Strömmen (med ett avsnitt om Grand hotell). Över Centralbron till Kungsträdgården med en anhalt vid Café Söderberg (mordet skildras). Sedan upp till Jakobs torg (Gregorius begravning i Jakobs kyrka) och sedan ned till Strömmen mitt emot slottet  och en avslutande betraktelse om den kommande snön, etc.

Vandringen med denna app tar en och en halv till två timmar. Den ger nog inte mycket för den som kan sin Doktor Glas och sitt Stockholm. Möjligen kan den väcka ett visst intresse för Söderberg hos den som inte läst Doktor Glas eller något annat av Söderberg.

Kurt Mälarstedt

Doktor Glas gick i juni och juli som radioföljetong i Sveriges Radios P1 i 16 delar inlästa av skådespelaren Krister Henriksson, som i många år har gestaltat romanen på Dramaten och andra teatrar i Sverige, Finland och London i en enmansföreställning som bygger på Allan Edwalls bearbetning.

_ Jag tycker att Doktor Glas är den bästa roman jag läst, sade Krister Henriksson på SR:s hemsida.

Krister Henriksson har tidigare läst in Den allvarsamma leken som radioföljetong i 23 delar. Med anledning av att det i år är 150 år sedan Hjalmar Söderberg finns båda radioföljetongerna för lyssning och nedladdning på Sveriges Radios hemsida sverigesradio.se och i appen SR Play till den 11 juni 2020.

Fredrik Gunnarson som Doktor Glas på Bjärnum stadsteater. Foto: Per-Olof Swartz.

Skådespelaren Fredrik Gunnarson sätter i sommar upp Doktor Glas på Bjärnum stadsteater, som han driver tillsammans med goda vänner i den skånska tätorten Bjärnum femton kilometer norr om Hässleholm. Föreställningen har gått för utsålda hus sedan premiären den 29 juni. Även ett antal extraföreställningar under juli månad är utsålda, men nu har man lagt till ytterligare fyra extraföreställningar i början av augusti.

Gunnarson har har gjort en egen monologversion av Hjalmar Söderbergs roman och har inte sett de uppsättningar som Krister Henriksson, Torsten Flinck och andra har gett under det senaste decenniet, berättade han före premiären.

Vad har du fastnat för i Doktor Glas?

_ Den svarta humorn, det triangeldrama som doktorn placerar sig själv i…

Så här sammanfattar Söderbergsällskapets förre vice ordförande Per-Olof Swartz sina intryck av föreställningen:

”Scenbilden utgörs av Doktor Glas´ mottagningsrum med enkla tidstypiska, murriga möbler. På väggen hänger läkarrocken, som tas av och på under spelets gång. I Fredrik Gunnarsons gestaltning framstår Tyko Glas till en början som en cynisk läkare, men successivt utvecklas han alltmer till en mycket ensam människa plågad av mardrömmar och med en omöjlig längtan efter kärlek. Det är en känslostark tolkning med en gripande slutscen där doktorn står avklädd i underkläderna huttrande insvept i ett täcke. Närheten mellan scen och publik förstärker intrycket av mänsklig tragedi.”

Fredrik Gunnarson utbildade sig på Teaterhögskolan i Malmö i början av 1990-talet och har tillhört ensemblen på Malmö stadsteater då och då sedan dess. Under den senaste säsongen medverkade han i Uppsala stadsteaters uppsättning av Det sjunde inseglet.Sedan 2005 har han spelat polisen Johan Svartman i ett stort antal Wallander-filmer.

Årets säsong på Bjärnum stadsteater är den femte. Teatern är inrymd i en före detta svinalada vid Fredrik Gunnarsons sommarställe och tar in ungefär 45 åskådare.

Kurt Mälarstedt

Svenska Akademien hyllade den 29 april Hjalmar Söderberg som i år fyller 150 med ett program i serien ”Kvällar på Svenska Akademien”. Därmed blåstes nytt liv i denna programserie som legat nere sedan 2011, noterade den ständige sekreteraren Anders Olsson i sitt inledningsanförande.

Kvällens fyra deltagare – författarna Kerstin Ekman, Per Wästberg, Jesper Högström och Söderbergsällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand – delgav oss personliga och naturligtvis välformulerade insikter om Hjalmar Söderberg och hans författarskap. Intressanta trådar vävdes mellan deltagarnas anföranden. Länkar till två av dessa i slutet av denna artikel. Läs mer →

Söderbergsällskapets årsmöte hölls lördagen den 26 januari i Svenska Akademiens högtidssal, Börshuset, ingång Källargränd 4. Kai Attorps och Kurt Mälarstedt lämnade styrelsen och Carl Lindgren och Lars Sjöstrand valdes in. Den senare valdes vid den nya styrelsens konstituerande sammanträde till vice ordförande. Efter årsmötesförhandlingarna höll Giada Brighi ett föredrag med titeln ”I nazismens skugga – Hjalmar Söderbergs stöd till sin judiska översättare Marie Franzos”. Giada Brighi är doktorand och arbetar med en avhandling om Marie Franzos och hennes verksamhet. Ett referat av föredraget publiceras nedan. Efter föredraget samlades ett stort antal medlemmar till middag på restaurant Café Misteln.

Lördagen den 9 mars höll Gunnar Graumann ett föredrag över titeln ”Hjalmar Söderbergs Gertrud – om ironi, musik och själva namnet”.  Som ett exempel på en ironi  nämnde Gunnar Trauman, som är pensionerad gymnasielektor från Lund, Söderbergs val av namn på den man, den budbärare som kommer med ett olycksaligt budskap i dramat Gertrud, Gabriel Lidman. Samma efternamn bar den man – författaren Sven Lidman – som i maj 1906 avslöjade för Hjalmar Söderberg att hans älskarinna Maria von Platen hade ett förhållande med en yngre man.

Ett annat exempel är att Hjalmar Söderberg inför urpremiären på Gertrud i Stockholm 1907 rekommendera skådespelaren Einar Fröberg för rollen som den unge man i pjäsen som Gertrud har ett förhållande med. Det var Einar Fröberg som ett år tidigare anordnade den fest där författaren Gustaf Hellström skröt om sitt förhållande med Maria von Platen, vilket Sven Lidman berättade för Hjalmar Söderberg.

Beträffande den musik som förekommer i pjäsen – bland annat sången Jeg elsker dig – menade Gunnar Trauman att den kan tolkas som ett budskap från Söderberg till Gertrud/Maria von Platen att han fortfarande älskade henne, att han var förtvivlad över att hon bedragit honom men att han inte hatade henne.

I tidskriften Parnass, nr 2 2019, återges ett kort sammandrag av Gunnar Graumanns föredrag.

Lördagen den 13 april ledde sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand  en stadsvandring i Martin Bircks fotspår. Ett tiotal deltagare samlades i det kyliga vårvädret vid Söderbergstatyn framför Kungliga Biblioteket i Humlegården och besökte några av de adresser där Söderberg bodde i sin ungdom på Östermalm samt miljöer som han skildrade i Martin Bircks ungdom (1901).

Onsdagen den 8 maj. Författaren Jesper Högström och Söderbergsällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand ledde ett välbesökt och mycket uppskattat program om Hjalmar Söderberg 150 år på Stadsbiblioteket i Stockholm.

Lördagen den 11 maj. Konstnären Anders Olows affisch med anledning av 150 års-jubileet av Hjalmar Söderbergs födelse presenterades. På programmet stod också försäljning av sällskapets skrifter, andra verk med anknytning till Hjalmar Söderberg samt de böcker som sällskapets nu avlidne medlem  Lars Tegner donerat.

Söndagen den 12 maj. Sällskapets förre ordförande Nils O. Sjöstrand ledde en Jubileumsvandring i Doktor Glas´ fotspår. Vandringen inleddes vid Strömgatan utanför Rosenbad. Därifrån gick man till Klara kyrka; doktor Glas hade ju sin bostad och praktik i ett hus med utsikt över kyrkogården med Bellmans minnesmonument. Därefter följde deltagarna doktorns promenad från hans bostad till vattenbutiken i Kungsträdgården och det ödesdigra mötet med pastorn. Vandringen fortsatte förbi Grands uteservering, där Glas sitter med sina vänner om sommarkvällarna  till Skeppsholmskyrkan, där läkaren har sitt avgörande möte med fru Gregorius.