Ständigt denne Hjalmar Söderberg, alltid aktuell. Denna höst har det kommit ut två romaner med avstamp i romanen Doktor Glas och dessutom en bok om hans ställning i eftervärlden. Se nedan. Det kommer mer. I april nästa år ger Norstedts ut en ny roman av Malin Lindroth med titeln  En annan Doktor Glas, ”en fantasi om litterära mästerverk och kvinnor som försvinner”. Romanen är uppenbarligen inspirerad av den bok som johan Cullberg och Björn Sahlin gav ut för tio å sedan, Märta och Hjalmar Söderberg. En äktenskapskatastrof. Förlaget skildrar romanen som ”en skildring av maktmissbrukets anatomi, ett slags havererad undersökning där gränserna mellan den som granskar och den som blir granskad snart löses upp.”

Malin Lindroth har skrivit dramatik och romaner sedan 1985 och har under senare år uppmärksammat för romanerna Nuckan (2018) och Nuckans hjärtespalt (2022).

Höstens program avslutades söndagen den 24 novemberl på Oscarshemmet, Rigagatan 3 med att författaren och överrsättaren Ann-Margaret Mellberg berättade om sin översättning till grekiska.av Hjalmar Söderbergs skådespel Gertrud.

Upprinnelsen till översättningen är en lång historia. Det har i Grekland länge funnits en efterfrågan på nordiska dramer att sätta upp på teaterscenen. Strindbergs Fröken Julie har satts upp. Den berömda grekiska aktrisen Elisabet (Betty) Arvaniti (f. 1939) hade sett Dreyers filmatisering av Gertrud från 1964. Den gjorde sådant intryck att hon fick idén att sätta upp pjäsen i Aten. Men … det fanns ju ingen översättning till grekiska!

Ann-Margaret hade kontakt med Betty och beslöt översätta Gertrud på vinst och förlust. Ett förlag var med på noterna och när översättningen gavs ut bestämde sig Betty för att sätta upp pjäsen med sig själv i huvudrollen.

Vid premiären 1997 var Bure Holmbäck närvarande. Ann-Margret var mycket tacksam för den hjälp hon fick av Bure under arbetet med översättningen. Pjäsen uppfördes i klassisk stil med dekor från Hjalles tid, vilket Bure uppskattade. Han var mycket nöjd med den temperamentsfulla Betty i huvudrollen, men mindre nöjd med herrarna, som spelade Lidman och Kanning. Pjäsen fick gott mottagande av publik och kritik.

Ann-Margaret har nu färdigställt en reviderad översättning av Gertrud. :Av Söderbergs övriga verk finns på grekiska bara Doktor Glas och Den allvarsamma leken – tyvärr i dåliga översättningar. Ann-Margaret planerar att ta kontakt med förlaget om detta.

Ann-Margaret gav Bure ett innerligt postumt tack för hjälp under översättningsarbetet.. Hon tackade också Söderbergsällskapetys förre ordförande Nils O. Sjöstrand och Kurt Mälarstedt,

Referat: Gunnar Hedin

Ann-Margaret Mellberg föddes i Pireus och växte upp i Alexandria, Barcelona och Aten. Hon har studerat vid Stockholms och Lunds universitet och doktorerade 2004 på en avhandling om modern grekisk poesi vid Lunds universitet. 1995-2019 arbetade hon som kulturråd vid Greklands ambassad. Hennes översättningar omfattar en antologi med svensk poesi, ett antal dramatiska verk av Strindberg och Ibsen, verk av Dagerman, Söderberg, Almquist, Swedenborg med flera. Till svenska har hon varit medöversättare av Kavafis dikter (tillsammans med Magnus William-Olsson) och av Kiki Dimoulas dikter (tillsammans med Jan Henrik Swahn). 2012 debuterade hon som författare med romanen Min morbror simmade över Suezkanalen. Hon erhöll Strindbergspriset 2022.

Höstprogrammet inleddes  söndagen den 25 augusti med en utfärd till Drottningholm i Hjalmar Söderbergs spår. Sällskapets sekreterare Tore Hamnegård rapporterar:

Utfärden blev mycket lyckad. Ett tjugotal medlemmar deltog. Föreläsarna Nils O. Sjöstrand (sällskapets förre ordförande) och Jan Malmstedt (författare till boken Doktorerna på Drottningholm) delade med sig av sina kunskaper. Nils berättade om resan till Drottningholm i Hjalmar Söderbergs debutroman Förvillelser och gav deltagarna nya impulser att läsa om boken. Jan spred ljus över såväl det kungliga som folkliga livet på slottet genom roande berättelser om doktorerna som verkat där.

Den 12 september berättade författaren Bengt Ohlsson om sin nya roman Helga vid ett välbesökt möte på Oscarshemmet.

Bengt Ohlsson inledde med att understryka hur mycket framgången med romanen Gregorius (2004), för vilken han belönades med Augustpriset, betytt för honom, framför allt konstnärligt men också kommersiellt.

Valet att dikta vidare på Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas (1905), var nog naturligt fört Bengt Ohlsson. Han läste romanen första gången när han var 16 år och har ständigt återvänt till den. Under årens lopp har han ofta fått frågan om han inte skulle skriva en fortsättning på Gregorius med pastorns hustru Helga som huvudperson.

När han väl bestämt sig bestämde han sig för att Helga i sitt fortsatta liv skulle ljuga och säga till sina närmaste – den man hon gifte om sig med och de två barn hon fick med honom – att hennes mördade förste man, pastor Gregorius var far till hennes förstfödda, en dotter vid namn Signe, inte hennes älskare Klas Recke

_ Hon gick in i lögnen och lärde sig att leva med den även om det var knepigt…

Och han bestämde sig för att ge Helga födelseåret 1875. I romanen är hon alltså drygt 60 år, vilket inte saknar betydelse.

_ Hon är alltså i min ålder…

Den 20 oktober var det psykiatrikern och författaren Åsa Nilsonnes tur att vid ett lika välbesökt möte berätta om sin parafras eller vidarediktning av Söderbergs roman, Fru Gregorius. Till skillnad från Bengt Ohlsson har hon valt att förlägga handlingen till samma tid som Hjalmar Söderberg, men här är det Helga Gregorius som skriver dagbok.

Med sin bakgrund som handledare åt blivande läkare  inledde hon med att slå fast att den patient-läkar-relation som beskrivs i Doktor Glas är katastrofal, bland annat för att han inte inser att hans syn på patienten Helga Gregorius påverkas allvarligt av hur han ser henne som kvinna, med ”ett litet vackert huvud, ögon som stjärnor, med änglahår”.

_ Doktor Glas hade behövt en handledare. Vi får inte reda på någon objektiv sanning i relationen mellan Glas och Helga, den beskrivs ju uteslutande av honom. Dessutom utgår ju de flesta som läst Söderbergs roman från att Helga talar sanning till hundra procenter hon beskriver sitt äktenskap, men så behöver det ju inte ha varit.

I Åsa Nilsonnes roman är pastorn en underbar, älskad make , och Helga iscensätter kärleksaffären med Klas Recke bara för att kunna ge sin make ett barn. Helga är alltså huvudperson i både Ohlssons och Nilsonnes romaner, och i båda fallen får de val hon gör och de lögner hon omger sig med olyckliga konsekvenser.