Torsdagen den 19 september 2019 var det vernissage på en utställning i Söderbergrummet på Thielska Galleriet på Djurgården om Hjalmar Söderberg 150 år. Författaren och bildkonsten. Utställningen är ett samarbete mellan galleriet och Söderbergsällskapet och har kurerats av Sophie Allgårdh. Söderberg var som bekant vid sidan av sitt författarskap en hängiven tecknare. I Thielska Galleriet finns några lyriska landskapsskildringar och ett porträtt som författaren gjort av sin far. I bekantskapskretsen fanns Gerda Wallander, som porträtterade Söderberg i olja 1916. Några år tidigare satt författaren modell för en annan kvinnlig porträttkonstnär: Astrid Kjellberg-Juel. Detta och andra verk med anknytning till Söderberg har lånats in från olika institutioner och privatpersoner och visas på utställningen, som nu har förlängts till den 14 februari 2021.
Programmet vid den mycket välbesökta invigningen den 19 september: Museichef Patrik Steorn hälsade välkommen. Sophie Allgårdh introducerade utställningen tillsammans med Söderbergsällskapets tidigare ordförande Nils O Sjöstrand. Skådespelerskan Irene Lindh läste Hjalmar Söderbergs ”Tuppy i konsthallen”, ett kåseri om Stockholmsutställningen 1897. Sångaren Magnus Billström framförde ”Ensam” ur Tomas Fribergs sångcykel ”Fem Söderbergsånger” och Bo Bergmans ”Vid fönstret” (Stockholmsdikter) i tonsättning av Wilhelm Stenhammar med Michael Kongstad.
Här en länk till Thielska Galleriets webbplats, med bilder på ett stort antal av de verk som visas på utställningen: https://www.thielskagalleriet.se/utstallning/hjalmar-soderberg-150-ar-forfattaren-och-bildkonsten/
Söderbergrummet ligger på andra våningen innanför stora salongen, där Söderberg och många andra i början av sekelskiftet satt i stora fåtöljer och drack en och annan kvällsgrogg. Där hänger bland mycket annat Vilhelm Hammershøis stora målning ”Fem porträtt” (1901) som visar just fem män som sitter vid ett bord. Vid invigningen av Söderbergutställningen i september återgav museichefen Patrik Steorn naturligtvis Söderbergs kommentar till att de fem männen ser så dystra ut: det står bara tre glas på bordet.
Men inne i Söderbergrummet hänger en reproduktion (originalet visas just nu på Jamtli i Östersund) av Herman Vedels porträtt från 1910 av Hjalmar Söderberg sittande ensam vid ett bord. Till det intressanta med denna målning hör bland annat att det inte bara står ett glas på bordet utan två.
För få glas hos Hammershøi men ett för mycket hos Vedel, alltså.
Till detta hade Söderberg veterligen ingen kommentar, men det finns en förklaring. På Vedels målning skulle egentligen också en annan författare sitta, hans vän Henning Berger, men han kunde aldrig sitta still. Till slut tröttnade konstnären och målade hel sonika över honom med en rock som hänger på väggen bakom bordet – utan att ta bort det glas som står vid Bergers plats.
Den 21 november arrangerade Thielska galleriet en musikalisk salong kring Hjalmar Söderberg i en av de stora salongerna på andra våningen, alldeles utanför Söderbergrummet och den där pågående utställningen om Söderberg och konsten. Flera hundra personer hörde skådespelaren Etienne Glaser läsa två historietter med motiv från konstens värld i vid mening, ”Vox populi” och ”Tuschritningen”, ett relevant stycke ur En Stockholmskrönika från sekelskiftet (om skulptören Rolf Adlersparres skulpturer på Djurgårdsbron), doktor Glas dagboksanteckning den 3 augusti, som handlar om Månsken, Chopins måne, och slutligen historietterna ”Pälsen” och ”Kyssen”. Konsertpianisten Maria Rostotsky spelade några ytterst relevanta musikstycken av Chopin, däribland givetvis Nocturne op. 37 nr 2, som Söderberg hade ett särskilt förhållande till, samt några av tonsättarens sällsamma 24 preludier.
Kurt Mälarstedt